Leksand Förr och Nu - Handel, näringsliv och caféer

Namnet Noret, som bynamn, finns i skriftliga dokument från 1530- talet. 1539 fanns det tre skattebetalande bönder i Noret. År 1826 fanns det 44 gårdar registrerade. Efterhand växte bebyggelsen och Leksands Noret blev mer och mer ett begrepp för turister och affärsidkare.

Kyrkallén i Leksand var fortfarande på 1910-talet en sandig väg där sand yrde upp vid blåsigt väder. Man har velat härleda namnet Leksand till den fina lättrörliga sandjorden i Noret, men ortsnamnsforskare idag tror att det att har att  göra med ett livligt lekfiske på sandbankarna utanför Kyrkudden.

”Byn liknar nästan en stad. Husen äro stora och vältimrade – rödmålade och ofta omgivna av små fruktträdgårdar. Flere ståndspersoner hava bosatt sig därstädes, och allt utvisar välmåga och treflighet.” skriver G O Hyltén-Cavallius när han 1835 besöker Noret och blir mycket imponerad av platsen.

Handeln
I mitten av 1700-talet ger Abraham Hülphers en levande beskrivning av av miljön kring Gästgivaregården där dåtidens affärsliv ägde rum.

”Marknaden tog sin början, så snart gudstjensten var avslutad. Allmogen samlades i myckenhet till det wanliga stället omkring Gästgivar-Gården, där handeln skedde. Här woro flere små bodar och stånd. Någre Handlande från Falun och Borås, tillika med åtskillige Hantwärkare ifrån Städerna, hade god afsättning. Groft kram, såsom Fris, Rask, Flanell mm. Hattar, Skinn, Rep och Sadelmakare-Arbete, köptes nu mäst. Men i synnerhet war största avfång för dem, som sålde Bröd och Wåt-varor. Emot afton begynte Folket skringras, som hittils förorsakade mycket trängsel, men nu blef desas strörsta nöje. At på flere ställen börja sina dantsar.”

Norsgatan blev  paradgatan genom Noret. I och med att det gamla handelstvånget avskaffas i två etapper 1846 och 1864, kunde handelsbodar inrättas på landsbygden och byn växer till ett centrum för handel och köpenskap. Handelsbodar fick då inrättas var som helst på landsbygden. Stadsresan kombinerades, av många tillresta, med andra ärenden och blev ett litet äventyr i sig. 1855 startades den första lanthandeln i Noret av F.A. Samuelsson från Hedemora,16 år gammal.  Leksand har idag ett imponerande utbud av detaljister , så man kan säga att "handelsbodarna" överlevt och dessutom  expanderat i hela centrum En poststation inrättas 1861 och från 1882 befordras den till postexpedition Leksand. Numer sköter ortsborna sina postärenden på ICA.

Näringsliv 
Vi hittar denna beskrivning av Leksand från tiden vid sekelskiftet:

”Uppför den branta och krokiga backen på norra sidan (från flottbron), där Norsgatan ringlade sig, fanns bodar och små verkstäder, insprängda mellan pampiga bondgårdar med åldriga loftbyggnader inne på gårdarna. Dyngstacken vette utåt gatan eller inåt med smyl mot grannens. Alldeles intill bron ligger ångbåtsbryggan, och här passserade då all den godstrafik, som hämtade eller avlämnade gods. Här var ett kärt tillhåll för bygdens orginal och förkomna existenser."

1890-talet och det begynnande 1900-talet var den stora nydaningstiden i Leksand, då hela den gamla kyrkbyn inom loppet av några år bytte ansikte”. Handeln ökade och många småindustrier växte fram. Det fanns sågverk, vagnmakeri, garveri, snickerier, smedjor, kopparslagerier, skrädderier, sadelmakeri och en tobaksfabrik.

Efter storbranden 1902 antogs en ny stadsplan för Noret. Och tjugo år senare blev det nödvändig att styra upp byggandet. En tvistefråga som behandlades under perioden 1908-1912, var bl a gatubelysning och gatubeläggning efter Norsgatan.

Under senare hälften av 1920- talet började bilismen påverka samhällets utformning. För Leksands del uppfördes 1929 en för den tiden modern bensinstation. Drosktrafiken utvecklades och kraven på bättre och säkrare gator i centrala Noret blev aktuella.

Samma år som nya bron byggdes 1925 satte man namn på gator och kvarter. Gammal åkermark blev nu tomtmark. Kvarteren har kvar sina benämningar än idag. Leksand fick nu definitivt en stadskaraktär. Det var inte bara av godo och det fanns många som ville bevara dess lantliga karaktär och ha fler större bondgårdar i samhällets centrum.  Gustav Ankarcrona var en av dem som var mycket förtretad.

Caféer och handeln tar fart vid sekelskiftet

Vid sekelskiftet blomstrade nöjeslivet och 1800/1900- talet, var tiden då caféverksamheterna blommade ut på ett speciellt sätt i Noret. Det talas om att det i var och varannan gård fanns ett café, drygt 20 stycken bara i centrala Noret,  där både främlingar och leksandsfolk samlades.

Caférna var en naturlig del i vardagslivet då man t ex på söndagarna efter högmässan i kyrkan träffades över en kopp kaffe. Den naturliga samlingspunkten var annars kring majstångsplatsen vid Färjbacken.

Man behövde inte gå många steg mellan de olika affärerna, eftersom Norsgatan i Leksand var en gata där man flanerade, och kunde handla i affärer som hade ett brett sortiment av varor, men framförallt väldigt många caféer. 

Det var caféet man besökte för en gemytlig stund med hembakt bröd.  Ibland tog man till vara och utvecklade nya affärskontakter. Utifrån den tidens informationsflöde uppdaterade man sig och fick på köpet även lite skvaller.  Där träffades människor i olika sociala ställningar. De tog med sig intryck från möten hem till sina gårdar och näringar från sin resa. Det var även ett värdefullt avbrott från de vardagliga bestyren med hårt arbete, att få sätta sig ner på något av caféerna för en stunds återhämtning. På samma sätt som vi upplever det idag.

Det var billigt att fika, och det berättas att kaffet kostade 5 öre och en bulle 2 öre Ville man ha ett wienerbröd kostade det 4 öre. Man undrar om det blev något över för caféägaren? Inte mycket kanske, men förutsättningarna var nog helt andra än i dagens affärsverksamhet. Idag kostar en kopp kaffe runt 20 kr och en bulle ungefär detsamma.

Det finns ett café kvar på Norsgatan och det är Gårdscaféet, som etablerades 2005. Dessförinnan var det i många årtionden tomt efter Norsgatan med inrättningar som sålde kaffe i cafémiljö. Konditori Siljan har överlevt alla andra och finns kvar vid torget. Det finns dessutom några sommar caféer i Leksand. Bl a Café Allé vid Kyrkallén, Uddens café samt Caféet vid Hembygdsgårdarna.

Research och textbearbetning: Madeleine Jansson

Caféer i Leksand

Här är listan på caféer som funnits i Leksand

1. Emma Lundbergs café. Hallmans Carl Carlssons fastighet, som låg mitt emot nuvarande fastigheten Leksandia. Cafét drevs ensam av Emma Lundberg. Hon bakade själv sitt  bröd och tog sina dagliga promenader, ca 100 meter upp på efter Norsgatan, till mejeriet för att köpa mjölk och grädde. En specialitet som hon sålde var goda lakritsstänger.

2. Café Rasta, flyttade in samma fastighet efter Emmas bortgång. Den verksamheten ansvarade två systrar, Stina Modig och Ingeborg Backman för. Efter en kort period övertog Stina och Daniel Modig rörelsen. Café Rasta upphörde 1937.

3. Café - okänt namn, som fanns i hörnet Norsgatan-Bryggarbacken.

4. Anders Gudmundson från Falun startade 1887 ett bageri med kaffeservering på samma plats som Mejeribyggnaden finns i dag. 

5. Ullas Café. När Mejeriet byggdes 1914 blev en liten timrad stuga kvar på tomten, som benämndes Ullas café, efter ägaren Ulla Nyberg. Det var ett pyttelitet café där man kom direkt in i köket, som också var serveringslokal. Innan rörelsen upphörde och byggnaden revs, under 1960- talet, så hette det Mejericaféet.

6. Dalmans café. På granntomten intill Mejericaféet uppfördes 1932 en byggnad, som kom att användas till Konditoricafé av Anders Dalman från Vargnäs, som kallades för ”Dalmans”. Rörelsen övertogs senare av två systrar Söderström från Västerås.

7. Kindahls café. Lite längre upp på Norsgatan mitt emot  Z- torget etablerade Bror Kindahl ett bageri med en serveringslokal i samma fastighet som dagens Gårdscafé. Bageriet fanns i ett av gårdshusen. Enbart caféet flyttade efter några år över till fastigheten på andra sidan Norsgatan.
Bror Kindahl kom till Leksand 1908 och var bagare hos Anders Gudmundson och senare vid Gästviaregården, som kallades för ”Leksands Hembageri”, nuvarande Gästis. Därefter öppnade han egen verksamhet. Efter Bror Kindahls bortgång övertogs bagerirörelsen av Gunnar Boberg som tidigare under många år varit bagare hos Bror Kindahl. 

8. Lilla Gudmundsons café var en rörelse som Efraim Gudmundson öppnade 1903. Han hade tidigare varit bagargesäll hos Anders Gudmundson (se nr 9). Caféet låg i kvarteret Haggas, i samma fastighet som nuvarande Leksands Pub & Bistro, (Norsgatan 21). Caféet övertogs senare av sonen Georg gift med Ruth Gudmundson och kallades då för Leksandsbaren.

9. Lång Gretas café. Inom samma fastighet fanns vid sekelskiftet och några år in på 1900- talet ett café med mjölkförsäljning, som drevs av Lång Greta från Åkerö. 1916 flyttade rörelsen in i en av grannfastigheterna.  

10. Stora Gudmundson café. Anders Gudmundson flyttade sin rörelse från mejeriets tomt i slutet av 1800- talet (se nr 4) och köpte en envåningsbyggnad vid majstångsplatsen av läderhandlaren Kruse. 1897 byggde Anders på huset en och en halv våning. Caféet kallades Stora Gudmundson och var ett café med en brödbutik inrymd i samma lokal österut, nuvarande Carl Ohlsons klädaffär. Bageriet som fanns i ett gårdshus revs när kiosken ”Mitti” byggdes. Caféet stängdes sedan i början på 1970- talet.

11. Trädgårdsvillans konditoriservering hade sin lokal vid ”Udden”. Till höger vid slänten låg Trädgårdsvillans lokaler, där ”Solvändan” i dag börjar och leder ner till älven. På udden mot älven fanns en blomstrande anläggning runt en damm med fontän. I början av 1910- talet fanns det också rum i byggnaden för resande som kallades ”Centrumrummen”. Från 1916 tog Stormats Axel Olsson med fru Stina över verksamheten (se nr 13) och drev den som café, bageri och matservering. Pensionatet  drevs fram till 1964. Det tak för uteserveringen som finns kvar i dag på tegelstenspelare, byggdes 1942. Innan dess, under 1930- talet användes en markis på rörstativ. Trädgårdsvillan revs 1976. 

12. Konditori Siljan. Paret Stormats lämnade efterhand Trädgårdsvillan och från 1950 höll man till i Brömsgårdarna, hörnet Norsgatan- Sparbanksgatan, för att ägna sig åt Konditori Siljan.1967 flyttade man till en ny fastighet vid torget som används idag. Under några år tillbaka under sommarmånaderna, brukar Siljans konditori Trädgårdsvillan som lunchbar och cafe´. Ägare av Siljans konditori är Jakob Stormats. Caféet är ett familjeföretag som lever vidare.

13. Stina Larssons, drev tillsammans med sin syster Amanda, från 1911 hembageri och café i grannfastigheten västerut efter Trädgårdsvillan på samma sida. Stina gifte sig senare med Axel Stormats och flyttade in i Trädgårdsvillan.

14. ”Persflickornas café” fanns i Brömsgårdarna. Rikstelefonväxel fanns också där under åren 1901-1904 och installerades i ”Persflickornas café”. Växeln sköttes jämsides med caféet som fanns i västra gårdslängan mot Norsgatan. Efter några år övertogs kaféet av Mases Maria Olsson. Cafét såldes sedan till familjen Lundgren och efter utbyggnad kallades det för Konditori Regina, som på 1930- talet bytte namn till Konditori Siljan vilket övertogs av Stina och Axel Stormats 1950. (se nr 12)

15. Söderlunds Konditori och café. Det var inrymt i Söderlundska fastigheten mitt emot Turistbyrån. Viktor Jephson startade rörelsen i början på 1900- talet, han hade tidigare varit konditor på Gästgivaregården Gästis. Cafét övertogs sedan av Sven Gudmundson, son till Anders Gudmundson.(se nr 4) Sommartid hade man även servering i trädgården.

Övriga caféer

Här finns inga uppgifter om årtal eller tidsperioder.

1. Café ”Döden”, eller ”Bleck Saras” som det också kallades, var ett smeknamn man använde, då det var två svartklädda systrar som drev rörelsen. Det låg i hörnet Hantverkargatan Faluvägen mitt emot Allans Sport.

2.  Söderholms café, låg i fastigheten bredvid Allans Sport efter Hantverkargatan.

3. Café Livet, låg mitt emot Söderholms café efter Hantverkargatan.

4. Strömbergs café låg några hundra meter längre norrut efter Hantverkargatan.

5. Järnvägskaféet låg på Villagatan, i Jones Kalles hus mitt emot järnvägsstationen.I dag finns det hyreshus där.

6. Kafé ”Rasta”, ägdes av Daniel Modig och hade sin lokal i en fastighet där Noretgårdens restaurang håller till.

7. Kaffestugan i hörnet Parkgatan- Fiskgatan. Där fanns det även spelapparater. 

8. Persgårdens café efter Hjortnäsvägen. 

9. Olhansgårdens café efter Hjortnäsvägen 

Källor:

Leksandsbygden – En vägvisare Olov Isaksson Ordkompaniet/Leksands

Kulturnämnd 1991

Bilderna från förr kommer från Leksands lokalhistoriska

arkiv. Redaktör, form Jovica Marceta. Textupplysningar hämtade ur:”Bebyggelse i Leksand Noret

1826-1979. ”Kulturhistorisk miljöanalys 1979. Dalarnas museums

serie av rapporter: Roland Andersson.

Leksand 2008 08